Polpop

Är på väg ut på en kort turné till dessa tre länder som ju ligger och trängs med varandra i Centraleuropa. Ska bli spännande att möta de katolska vännerna och prata klimat, hålbar utveckling och miljö med dem och kanske se en biodiesel fabrik. Jag tror att det var Margot Wallström som berättade i sitt sommarprogram hur hon som miljökommisionär fick resa runt och beskåda Europas alla soptippar. Så vid ett tillfälle när det blev lite tid över och de hade sett ännu en soptipp och man inte riktigt visste vad som skulle sägas eller göras som en blyg värd sa; -Do you want to see it from the top?
Men jag lär väl få en tillräcklig dos med spetsar och kaftaner i alla fall...

För precis åtta år sen var jag i Syd Afrika på FN:s toppmöte om hållbar utveckling. Jag var inte ensam. Kring 60 000 var där och naturlgtvis var det demonstrationer.
Av outgrundliga anledningar hamnade jag på en demonstration som samlade de mest skilda obskyra rörelser i den politiska djungeln på en fotbollsstarena i en kåkstad utanför Johannesburg. Där fanns hammaren och skäran på röda flaggor, idolporträtt på Castro och Mugabe också den här vännen till höger med Bin Lade på T shirten. Betänk att det var inte ens ett år efter 11 September 2001.
Jag frågade om jag fick ta ett kort och visst fick jag det. Sen tittade han på mig och sa - Jag är också från Tyskland men dom kommer aldrig att släppa in mig där igen!
Jag måste sett ut som en äkta tysk eller så var det min engelska accent som tolkades som tysk

Den yngste har gått och blivit 14 år äldre än på bilderna! Tänk vad tiden går. Men jag undrar om intresset för filosofi inte avtagit under åren...

" I mitt första band lät dom mig inte ens sjunga!" Är ett citat från en av de mer betydande gubbarna i min skivsamling. I det första band jag var med i var det bara jag som sjöng och hade inte ens kommit i målbrottet. I de senaste banden jag fått hoppa in i har jag inte fått sjunga alls. Så har också utvecklingen gått och olika håll. Det kanske hade varit bättre om de inte tillåtit mig att sjunga i det första bandet!

I dagens partiledaintervju i P1 morgon fick Lars Ohly en liknande dilemma fråga som Reinfeldt. Valet stod mellan Jesus och Che Guevara och valet blev Jesus. Intressant. Kanske var han mer taktisk än Reinfeldt eller så var det prästhemmet som gjorde sig påminnt eller så var det bara ett ganska självklart val.
Men visst ser den politiska världen annorlunda ut idag än 1960. Då hade högerledaren valt Jesus och vänsterledaren Che. Var det nån som sa att det inte svänger i politiken? Det svänger, men det svänger mycket långsamt.

Okej, det var ett tag sen jag lämnade barn på dagis och följde barn till skolstart med ny ryggsäck, nya skor och kände den första höstkänslan men i alla fall; det är en sån dag idag.
Nu är det bara nån som ska gå till skolan och inte behöver pappa följa med och vänta på skolgården att det ska ringa in. Inga dagislämningar heller. Men efter 17 år i barnomsorgen så gjordes den sista lämningen för 10 år sen. I ärlighetens namn är det inte dagislämningen jag saknar. Bara att ungarna blev stora så snabbt. Utan att röja identiteten på dessa glada barn så kan jag bara konstatera att de är unga vuxna nu som på olika sätt försöker att bygga samhällsbygget.
Jag undrar vilket samhälle som de som lämnas på dagis idag och börjara skolan för första gången idag har att ta över när de tittar på dagisbilder och 25 år?
Men detta är en evig fråga av medelålderns människor. Redan Platon lär ha ställt sig den frågan. Också Hasse och Tage förståss.

Den här mannen med den svenska flaggan framför sig som är Sveriges statsminister fick frågan i P1 Morgon idag att välja i så kallade dilemma frågor. Piratpartiet eller Fi, Ohly eller Jimmy Åkesson, SVT eller TV4. Det blev taktiska val för att vinna över några väljare. För det blev Fi, Ohly och SVT. Men frågan om valet mellan Jesus och Hägglund inte var en taktisk miss eller så var det så att där gick det inte att hålla igen. Valet blev Hägglund
Alltså inte Jesus som väl ändå får stå för en något större dimension på tillvaron än en partiledare och regeringsmedlem.
Inte konstigt om Hägglund får klia sig i huvet

Det är alltid lite vemodigt när semestern tar slut och man närmar sig mer och mer de där att plocka in det man plockade ut. Att mornarna blir mörkare och det där småkyliga kommer på kvällen. Äpplen som faller och blir liggande.
Vemodigt..konstigt ord förresten. Modigt med ett Ve framför blir inte alls modigt eller dess motsats. Bara så där lätt och lagom melllankoliskt. Men det finns något tillfredställande i det mellankoliska. Vilket jag inte kan vara ensam om. Varför skulle annars så många lyssna på Neil Young? Losing End till exempel! Tror till och med fåren på strandmalen nedanför Dagshögs skulle gilla det här. Särskilt de svarta fåren....

PS Inte ens detta inlägg var hundfritt! Neil Youngs jycke från omslaget får vara dagens hund!

Vov! Hundbloggen är igång igen. Uppdateringarna går trögt. Mest beroende på att semester innebär mindre datortid. Men snart är det igång igen med arbete och strävan.
Men det har också varit en del bed and breakfast verksamhet. Skojigt men också en del arbete. Sen ar vi roat oss med att testa ett annat djursjukhus då hunden plötsligt liknade elefantmannen beroende på en böld i käktrakten, Av hänsyn till djuret integritet publiceras inga bilder på hunden i sjukligt tillstånd. Istället den här bilden ihop med sin mamma. Men nu är hon pigg och glad igen hunden!

Hexxa har med hjälp av sin mamma och syster äntligen hoppat i spat och börjat simma. Jag tror hon behöver slipa lite på tekniken...men det skummar friskt