Polpop

Efter en lång dag i en svettig sammanträdeslokal så har jag gjort ett dopp i havet. Det var varmt oc vågigt. Men tidvatten och strömmar som man inte är van vid i Skälderviken.
Sen är det lite märkligt att krukväxterna växer utomhus och är jättestora. Som Hibiskusen!

Är på Fijiöarna några dagar för konferens. Det är onekligen väldigt långt borta och det tog väldigt många timmar att ta sig hit. Efter snart ett dygn så har jag fått en del intryck i alla fall. Visst, det är naturskönt område med kullar och hav med långa dyningar. Men stan jag landade i, Nadi, är som städer är mest i tredje världen. Luktar träkol och en del avgaser. Var på en marknadsplats som inte var turistmål en sväng idag där den här lille pojken stod och fördrev tiden.
Nu har jag hamnat på något tjusigt "Resort" som jag inte känner mig riktigt bekväm i. Fiji har gjort sig kända för att vara trevligast i världen men det måste vara tungt att leva upp till trevligheten när det inte är helt enkelt att klara vardagen och sen se turister med högar av pengar bara leka sig igenom tillvaron.

Nu sitter jag med den här utsikten och tänker på hur otroligt fel det känns med så stora skillnader.

Skara har en märklig tradition med unga män i märkliga uniformer som sjunger fosterländska sånger som om de hade framförts under andra former skulle klassats som främlingsfientliga och orsakat konvulsioner i den politiska diskursen. Men inte det här. Varje Tisdag och Torsdag i Maj står de där och sjunger inför en allt mindre skara lyssnare. Mest mammor och flammor. Men knappt ens det längre. Sjunger och sjunger. I år lät det nästan experimentiellt! Typ fotbollskör möter allsång på Skansen 1943. Och vilket underbart Ä-ljud de sjunger på i  "Sväääära ...Sveriges Ääääära"  Men visst är det en anakronism att dom finns kvar. Men bara dom har roligt och inte någon far illa av det så kan de väl fortsätta att stå där i sina frälsisuniformsliknande kostymer och sjunga "Å jäääänta och ja..."Anakront och polyfont.

Några dagar utan nya kommentarer på bloggen kan skyllas på konfirmationshögtid för den yngsta telningen, några intensiva dagar med sjuk hund och kontakter med djursjukvården och en resa T o R till ett regnigt och småkallt Skåne.
Intryck; Konfirmationen - har varit med om värre , Djursjukvården - vi fick hjälp till slut och hunden blev genast mycket bättre. Skåne - Ska det inte vara varmt i sydligaste Sverige och kallt i nordligaste? Det var det absolut inte i helgen!

/> Morronen började med Gökotta på Munkängarna på Kinnekulle. Lasse Dahlberg, mannen som  varit med om att göra så mycket musik som vi egentligen inte visste att det var han. Bollibompa trudelutten eller Trolltider...Men rätt trakterad flöjt är en njutning i en lövsal. Världens bästa rumseko.

En gammal bekant har hört av sig i mediabruset och spelat in några nya låtar och gett ut på platta. Det är faktistk riktigt bra. Recensionerna har väl varit ljumma men det beror väl på vad man förväntar sig! Jag förväntade mig en Magnell med lite smarta texter och viktiga ämnen och det fick jag. Låtarna är Ola Magnell låtar som dom var på 70 och början av 80 tal men texterna inte lika neurotiska som då men sorgen finns kvar. Eller är det melankolin. Allt i en gammal svensk tradition som Dan Andersson och Ferlin formulerade. eller snarare var bärare av under sin tid. Börjar mer och mer uppskatta låtskrivare som håller sitt koncept levande och gör snarlika men inte lika låtar genom åren. Kan rekomender Rolös. Tror den kan passa bra för tågresor och längre bilresor samt sena kvällar när allt har tystnat...

Idag har jag varit som ett annat premiär lejon och ätit gratismat  i SJ:s lounge. Jag fick uppsöka loungen för att boka om biljetten till ett tidgare tåg och där var det fullt pådrag med pressvisning av SJ X2000:s nya meny. Allt med stjärnkocken Mannerströms signum. Nån slags SJ chef var nog också där. Men för att hinna mitt tåg gav jag mig ut på perrongen men ...för ovanlighetens skull...tåget försenat. Nerfallen ledning i Älvsjö. Jaha. upp i loungen igen för att sitta och vänta. Då hade hela pressuppbådet av gratisätare dragit men några portioner fanns kvar. Så den alltid lika serviceminded loungemannen med hästsvans sa att jag gärna fick hugga in på lunchen. Och vid bordet intill satt Mannerström själv och myste på sitt lite kärva sätt. Passade på att prata lite om hans projekt med att se till att äldrevården satsar på vällagad mat -Det är rent mänskoförakt med den utfodringen! Och jag är nog böjd att hålla med.
Torsken var i alla fall riktigt god. Skagenröran utmärkt och den lilla mazarinen en fin avslutning!
Så en timmas försening känns inte så svår med en sådan kompensation!

Jag vet inte vem som tittade på vem igår när Uddetorps Lantbruksgymnasium släppte ut korna på grönbete. Det tusentals människor som samlades eller de mycket färre kossorna som släpptes ut till det gröna gräset.
Klarblå himmel och en lysande sol gjorde väl att många gjorde kosläppet till dagens utflykt men en sådan vallfärd!

Vad berättar den om vår samtid? Att vi inte ser kor så ofta? Att vi inte riktigt har förstått sambandet mellan det vi trycker i oss och hur det kommer till matbordet?
Det finns ett hjärnsläpp i vår tid som har att göra med att det saknas riktig förståelse för att vi lever varje minut på vad jorden ger. Det är lätt att tro att det är aktiebörserna och tjänstesektorn som ger oss vårt dagliga bröd. Men utan kossorna på ängen, utan gräset på ängen och utan solen och ett lagom tempererat klimat så skulle inte ens aktiemarknaden leva.
Tänkte på det när rubrikerna kring oljan som sprutar ut i den Mexikanska golfen. Olja var bra ett tag men idag är det hjärnsläpp att fortsätta bygga sin utveckling på den. Utsläppen i havet just nu är i sig ett stort akut problem men problemen blir ännu större då vi fortsätter att bränna den. Men det syns inte på samma sätt. Tja, om jag ska välja så föredrar jag kosläpp framför hjärnsläpp vilket jag tycker att all vidare satsning på fossila bränslen är.

Citatet ovan är en tolkning. Men om förra inlägget var en sorgsen hund med bandagerad tass så är detta en glad hund som njuter av våren och lägger sig mitt ibland liljekonvaljerna för att njuta av solen. Och nu är penecilin kuren avklarad och klon på utväxt och allt som vanligt. Hundlivet kan fortsätta och det skulle inte förvåna mig om dagen kommer att avslutas med en klöv i munnen i slutet av ett knepigt spår.