Polpop

..men nu är jag i alla fall tillbaka i det stora vita december. Och sanningen är väl den att jag inte saknar Cancun och dess konstgjorda stränder och artificiella miljöer. Visst var det varmare och havet var saltare och mera manana mentalitet men det är ändå skönt att gå och huttra i snön och veta att det kommer att bli vår och sommar snart igen. Det är bara några dagar sen vänder ljuset igen. Årstider är inte så dumt faktiskt. Att det det händer något hela tiden. Även om man kan klaga på att det bara är grått och blött största delen av året, men det beror på vilket förhållningssätt man bestämmer sig för att ta. Jag har bestämt mig nu. Det är okej med vinter, det är ok att det är kallt och mörkt. Bara för att man vet att det hela kommer att vända och snön kommer att smälta och flyttfåglarna kommer tillbaka och det kommer att grönska igen och gräsmattan kommer att behöva klippas...
Var dag har nog av sin plåga kan vara ett förhållningssätt. Ett annat är : Det är ok med jämna plågor. Eller som Filippa Bark sa; Lev varje dag som det var den sista, för då kan du varje morgon tänka att nu är det bara en dag kvar sen är det över!

Här har jag hamnat mitt i den Mexikanska natten mellan två plan. Först åker man drygt två timmar från Cancun åt fel håll. (Österut) Sen är det någon mindre begåvad gentleman som inte checkar in mig hela vägen utan säger att jag ska bara fixa det i Mexico City. Nemas Problemas. Jodå. Multo Problemas. Inte tusan gick det och det var bara någn annas fel och ingen ville hjälpa till. Makallöst vansinne.

Så var refrängen på en sång i en mer vänsterinriktad nykterhetsrörelse som fanns under proggens glada sjutttial. Kan vara kul att veta att det fanns en motsats till Rödvinsvänster. (Jag tror aldrig den gavs ut men jag har hört den med Ted Ström som var drivande i den hederliga gamla proggruppen Norbottens Järn!)