Polpop

Stackars lilla Hexxa. En klo har blivit skadad så det var till att åka till veterinären för att plocka bort den och sätta på ett stort bandage. Efter att ha blivit sövd så var hon lite groggy och tyckte nog väldigt synd om sig själv. Vi fick rådet att när bandaget skulle tas bort att lägga lite nagellack på den utväxande klon. Allt för att skydda den lilla utväxten. Färgen spelade ingen roll!

Dagen har tillbringats i Söderhamn och Hudiksvall med klimatprat tillsammans med meterologen Pär Holmgren. Har inte varit i de här delarna av Sverige på länge. Ett år vistelse i Bollnäs under det sena sjuttiotalet har jag i CV:t och nog lyckades jag träffa på tre personer som jag mött på den tiden. Sverige är egentligen fantastiskt med alla småstäder som bara kämpar på. Ingen som riktigt kan skilja dem åt och alla vill på något sätt visa upp en unik sida. Nässjö - toppstaden på höglandet, Enköping - Sveriges närmaste stad, Götene - Medeltidens värld, Skara - Sommarland, Vänersborg - Lilla paris, Ånge kommun - Sveriges mittpunkt. Men vad är Söderhamn och Hudiskvalls one-line som gör att vi ska komma ihåg dom? Ja, Glada Hudik kanske och inte var dom väl otrevliga där. Men jag tyckte att det verkade som om flera av dom var nerflyttade Norrlänningar. En kul typ som citerade Pite tidningen som jag stötte på i glada Hudik. Och sen såg jag att Bluebirds från Skövde skulle spela i Idrottsgården i Mohed den 1 Maj! Undrar hur många amerikanere som kommer stå på idrottsgårdens parkering.

Gårdagen avsattes för ett möte i Köpenhamn. Det var småkallt men ändå en blå himme. Ovanligt blå. Inga vita sträck och inga plan som matades in till Kastrup. Fåglarna regerade i luftrummet och jag såg en häger flyga över Tivoli!
Men de som skulle varit i luften var istället i massor på marken och speciellt på tågen. Satt en kort stund brevid en ung man som skulle hem till Washington DC och tänkte sig genvägen över Madrid! Eller den välklädda portugisiska professorn(?) med sin yngre assistent som försökte åka till "Hamburgo" för att sedan hyra bil! 6 timmar efter vi anlände med samma tåg till Köpenhamn var de fortfarande kvar på Hovedbanegården. En lång färd kvar mot Portugallien!
Nu har tåget tagit mig genom Götaland och Svealand och nu precis passerat gränsen till södra Norrland. Det är ett avlångt land vi lever i. Men här är också himlen blå och tåget gör inga vita streck på himlen.

Konstigt men sant. Under locket på X2000 tåget så stod LEIF med utropstecken. Vad betyder det? Jag har gått på möte med Leif kan bli en fin omskrivning kanske. Eller har det med att Leif på skånska lätt blir Lajf som hamnar i närheten av Life på engelska? Och det man Leif får ta hand om är viktiga delar för att få återväxt och nytt liv. Life! Äh, Who cares?

Eftersom det här är en hundägares blogg så får jag väl lägga ut en till hundfilm. Kort och intensiv som slutar med regissörens NEJ och sen klipps det abrupt innan kraftuttrycken och ljudnivån blir för stark. Men hon kom tillbaka i alla fall...

Ett av de fånigare inslagen i modern tid i Västergötland är Arnturismen. Under några år har folk, eller hur man benämner det, rest i Arns fotspår. Det är lite som att resa i Kalle Ankas fotspår. " Ni är nu i Ankeborg och den här garageuppfarten var det som Knatter Tjatte och Fnatte la ut bananskal som Kalle snubblade på!"
För Arn och Kalle har samma verklighetsstatus med skillnaden att landet mellan Vänern och Vättern finns på riktigt men det är klart att det finns likheter med Ankeborg och Västergötland.
Man får väl ta och ringa numret eller använda sin "Mediaspelare" som det står på skylten, men; Nej, där går gränsen. Däremot fanns det mycket rovfågel på platsen och en fin Uggla svepte fram över huvudet på mig och hunden innan jycken fick för sig att skutta i sjön. Det var både blött och kallt

Så! Då var påsken över.  Har gjort en skånsk påsk och ätit och vandrat och gjort en minikonstrunda. Av alla 100 tals konstutställningar så valde vi att åka till Bäckdalens orangeri för att äte en god lavendel kaka, dricka kaffe och mycket kort titta på några fotografier på väggen. Kakan och kaffet var gott och fotografierna svartvita och konstfulla. Det enda som är lite störande är alla ur de högre inkomstklasserna som pratar så högt och berättar om hur världen ser ut. Till exempel om att man ska åka till Uruguay som ligger i Afrika! Eller så jämförde damerna sina juveler. Men kaffet var gott