Polpop

Återigen så är tåget nästan en timma sent från start i Sthlm. Det är ju SJIT. Orsak? Vagnbrist! Jaha! Det måste kommit som en överraskning att tåget skulle gå 18.10 idag?
På uppresan idag så var tågets balansorgan ur funktion så det var ett väldigt vältande fram och tillbaka. Så mycket att bistron stängdes. Men å andra sida så fick man se många lustiga gångarter.

Det måste varit något som klickat i maskineriet. Tänkte jag på min fornsvenska. Men jag har insett efter att ha tillbringat alldeles för mycket tid framför meningslösa dokusåpor att klicka betyder att något fungerar. - Det klickade inte emellan oss! Betyder att det inte funkade. Kan ha att göra med att Kungen och Silvias klick för dryga 30år sen ändrade betydelsen. Från att det har haft att göra med att pistolen klickar i betydelsen inte smällde av ett skott till att något passar ihop. Kanske har vi fått lite mer Love Peace and Understanding i alla fall. Eller så är det från alla husrenoveringar med diverse material som som sätts ihop med ett klick. Som klickgolv. Men det låter ju inte lika kul.

Hexxa och jag mötte idag två älgar och en räv på promenaden men tyvärr har jag inte fått se bävern. Men spåren var färska och tydliga. I brist på bäver får väl hunden duga men det är inte hon som har gnagt på trädet bakom.Men det gäller att se upp så det inte faller ner på en. Då kan man bli fast. Då kan det gå som det gick för den här stackaren. Bilden ur Nya Lidköpings Tidningen. Stackars liten

Ett Wittgenstein citat som kanske borde tillämpas lite oftare och som skulle göra bloggvärlden lite tystare. Men en tolkning av Wittgenstein är att han menade att de viktigaste delarna av livet var just de man inte kunde tala om. Lite intressant. Men den vanligaste tolkningen var nog att det man inte kunde tala om, ge språk för var inte värt att tala om. Men språkspelsteorien är inte en enkel historia. Men man kan ju alltid pigga upp den med att sjunga citatet som MA Numminen gör

Har under några dar lyssnat intensivt på Rosanne Cash senaste album med country klassiker. Det är riktigt bra. Plötsligt har jag två 50 plus damer som sjunger country (den andra är Lucinda Williams, lite råare lite raspigare) så där alldeles alldeles strålande som fyller min playlist.
Historien med The List var att pappa Johnny Cash var lite fundersam över att dottern inte kunde country klassiker som man borde ha koll på. Så 1973 så skrev Johnny ner 100 låtar på en lista som dottern skulle kolla upp. Så blev det 16 låtar av dom på ett album. Det är hav av olycklig kärlek, av misslyckanden, av besvikelser radda upp i en lång och alldeles oemotståndelig rad. På nåt sätt känns det liksom lite mer "levt" när hon gör det än när Mariette i Idol sjunger "Because the night" sjungen av en annan dam som fortfarande uppträder på scenerna runt världen, Patti Smith. Och duetterna på Rosannes platta är ju fantastiska. Elvis Costello om Heartaches by the number är klockren. Och Rufus Wainright som fyller i lite försiktigt på Silver Wings där man ser de tragiska avskeden på flygplatser världen runt. Sen är det en duett med en som jag har skrivförbud på men den är magisk! Här kan man vältra sig i melankoli!
Men det här klippet där Rufus mamma med vänner sjunger klassisk amerikansk folksong är också tungt. Kolla Emmylou Harris. Det är också en ovanligt hållbar artist!

Tråkigt att behöva konstatera att de här herrarna har saktat ner processen för att få fram ett nytt klimatavtal i Köpenhamn med bindande åtaganden. Han till vänster kan inte göra annat före han har Senaten med. Han till höger har inte riktigt förstått att det inte bara handlar om att minska utsläppen av växthusgaser utan lika mycket om att överföra medel till utvecklingsländerna som möjliggör en "kolsnål" utveckling.
Obama kan jag förstå men Reinfeldt kan jag inte förstå att han kastar in handduken innan ens Köpenhamn har inletts. Man kunde ju tänka sig att han jobbade på en lösning som Al Gore föreslog redan på Bali 2007. - Skapa ett avtal som har en öppning för USA att ansluta till. För det måste till ett ordentligt avtal nu som sätter fart på det hållbara alternativen och som gör världen lite mer rättvis.

"Come on you guys ..do it know!"

Det är visst spikmatta som är årets julklapp och då kanske man ska ägna sig åt lite hemslöjd och göra en spikmatta "the old school". Några spikar och en skiva från närmaste byggfirma och saken är klar. Kan till och med tänka mig att göra en till varje medlem i familjen så att det blir rättvist!

Emellan åt har jag funderat på hur det skulle sett ut om Jimi Hendrix hade kommit ur sitt drogmissbruk levande och utvecklat gitarrspelet som han var helt unik i. Det här klippet från Stockholm visar på hur han kunde hantera en gitarr. För en gångs skull är det inte en Fender Stratocaster utan en Gibson SG. Lite ovanligt. Hör också den överstyrda basen. Så där lät basen i det första band jag spelade i som tonåring. Men det berodde på att den lilla Hagström förstärkaren som liknande en brödrost inte orkade med men vi trodde att den skulle låta så. Och det var ju inte helt fel Men sen kollade jag in Prince (eller vad han heter men jag tror att han var Prince igen vid den här videon). Men egentligen är Prince vad Hendrix skulle vart i gitarrspel om han hade fått fortsätta...eller kanske inte...men det är fruktansvärt bra spelat men jag undrar hur många pedaler han egentligen har plockat med sig. Kolla golvet. Det hade inte Hendrix, möjligtvis en Wha Wha pedal men inte mycket mer. Det var bara att dänga igång Marshall stapeln och på den tiden fanns inga mastervolym knappar så det var bara att kräma på tills rören glödde.

Glenn Phillips kultskiva Lost at Sea som jag kom över i en andrahandsaffär i Uppsala det sista året på 70 talet var redan då en kultskiva. En hemmapulare som gjorde avantgarde eller vad det nu är. Det låter Samla Mammas Manna, Frank Zappa och lite allt möjligt på en gång. Jag trodde att karln var borta i några dimmor eller inspärrad men han håller på fortfarande, ger ut skivor och turnerar. Se där! Ett fynd i vinylhyllan!

Så här ligger hunden helst och vilar. På rygg med huvet på kudden i sängen. Men så ser det ut. Så ville vi inte att det skulle bli. Men när jycken ägnar sig åt att gå runt runt på natten så ger man till sist med sig. Bara för att få sova en liten stund. Vilket hundliv