Polpop

Kände att vi behövde en ny gräsklippare. Kollade på blocket och hittade den här åkgräsklipparen som nog fanns i Grästorpstrakten. Det stod att den var lite trög i starten men klippte jämt och fint. Blev lite sugen. Driftskostnaden blir ju inte så hög och sen är den ju väldigt klimatvänlig.

Hann fånga den flyende kossan utanför fönstret i Skåne. Till vår förvåning  så stod en ko utanför vårt fönster. Fri och obegränsad hade den smitit från mjölkningen.
Men som den orädde och välviljande goda granne man försöler vara så bgav jag mig ut för att hjälpa bonden att mota in kossan i lagårn igen.
Det räckte med att visa sig så var koskrället på plats igen. Och bidrog med sin mjölkproduktion till alla konsumenters glädje.

Hela helgen tillbringades på golvet. Fram och tillbaka, fram och tillbaka. Slipmaskinen surrade och snurrade. Tusentals varv i minute. En ångström per vandring över trägolvet för att tillslut få det något planare och något trärenare. Bara för att falla på knä, luta och sedan falla på knä om och om igen för att torka med såpa, igen och igen och igen.
Och i öronen sjöng Little Steven Undefeated  Chuck Berry To Much Monkey  Business Woody Guthrie I´ve been having some hard traveling. Mahalia Jackson sjöng att God´s Gonna Separate the Wheat from the Tares och Clarence spelade From small things big things one day comes. Fram och tillbaka över de mer än hundra år gamla granplankorna som väl en gång började växa kanske i början på 1800 talet när Sverige och Finland var ett rike, när Skåne varit svenskt i bara 150 år, när Napoleon kröntes till Kejsare i Frankrike när USA hade 7 miljoner innevånare och Sverige hade 2,5 miljoner invånare som till allra största del försörjde sig på något som hade med jordbruk att göra vilket var 100 år innan Mahalia Jackson och Woody Guthrie föddes och 150 år innan Little Steven började öva på sin gitarr och Chucken spelade in Too Much Monkey Business på en gitarr gjord av trä som kanske började växa ungefär samtidigt som granarna som jag slipar slog rot antagligen någonstans i Skåne.
Man får lätt perspektiv på tillvaron om man börjar på golvet. Eller så blir man bara knäpp

Har tillbringat förmiddagen i Stockholm på ett klimatseminarium tillsammans med SNF WWF och SEI och Röda Korset (Kanske skulle skriva RK) Vi satt med fönster emot pelarna på framsidan (du ser det på bilden. Jag hann notera att någon fågelstackare troligen kraschat i en pelare för det hade  kladdat fast lite fjädrar på en av pelarna) och lärde mig en del nytt genom Johan Rockström  (SEI)som kom med det allra senaste inom klimatforskningen. Det var inte så goda nyheter. Mer av att det är mer allvarligt än vi trodde tidigare.
Ändå så börjar klimaskeptikerna få allt mer utrymme. De vill framstå som vetenskapligt grundade men att IPCC:s forskning är tendentiös och politiskt styrd. Det påminner mig om att det fanns profeter ibland Israels folk som sa att allt bara var bra för att stryka makten medhårs. Lyckoprofeter. Det är inte dom som blev ihågkomna. De som blev kvar var det som håll sig till sanningen. Lite så är det med klimatskeptikerna. Det vore ju skönt om dom hade rätt. Det är bara att köra på. Vi behöver inte ändra något. Ta bara i lite till! Det blir snarare bättre ju mer vi utvinner alla fossila bränslen.
Jag tror att vi kan ha roligare än så....

Så här stort hade skatorna byggt ett flergfamiljsboende innan det blev ohållbart i ordet rätta bemärkelse. Allt föll ner då grenen som de byggt på inte bar för tyngden.
Imponerande att de små varelserna kan bygga nåt så stort. Men deras livsstil var ohållbar.
Vad kan vi lära av detta?
Att inte bygga hus av små pinnar i en tall...kanske..

Har vandrat på the Hill som det kallas av de som lobbar runt rät. Kom osökt att vissla på den gamla Beatles låten The Fool on the Hill, men kom på att det var nog inte bara en som var fool på den kullen.
De män som jag gick med var vana lobbyister och hade en liten katalog med alla senatorer och kongressmän med små bilder på och kontakt uppgifter. De ringde och snackade med en svada som man har svårt att hänge med på. Märkligt nog funkade så att man sa; Hey, I just wonder if there is any possibility that i could swing by and talk to you a bit around climate change" och de fick ofta Ja, till svar. Jag är inte säker på att våra riksdagspolitiker skulle vara lika lätta.
En av kollegerna tittade på en av kongressledamöterna och sa; Jag kanske skulle ringa upp och säga " Hey, we used to smoke some pot together. Remeber me?"  Den politikern hade tydligen hamnat i blåsväder på grund av detta.
Men det är inte som ett folkrörelse Sverige precis. Inga möten, inga ordföranden som säger " Votering är begärd och votering ska verkställas. Nej, här gäller det att vara rätt klädd, smord i munlädret och känna några av deras kompisar.
Born in the USA kan man säga då, om man var det.

Idag har jag varit på svenska ambassaden i Washington. Ett riktigt prestigebygge nere vid floden Potomac. Fick se en polisutryckning med båt på floden- Båten ligger vid kajen på den undre bilden.
Även om det var vackert och rofyllt så låg det hela precis under startflygningarna från en av stans flygplatser.

Får väll ta tilfället i akt att gratulera alla som lyckats ta körkort idag. En sådan liten lapp är en värdefull historia och hoppas att alla som klarat sitt körkort idag nu också kör riktigt försiktigt!
Tut tut

Så här ser det ut när amerikaner har konferens. Inte helt olikt hur det ser ut när Svenskar har konferens. Man sitter och lyssnar på presentationer och ställer kluriga frågor, antecknar och sen blir det kaffe. Men amerikanskt kaffe är inte smakrikt precis. Men det är väl en vanesak antar jag.
Hela dan har det regnat och fått sätta på värmen i rummet och inte har jag varit utanför huset på hela dan.
Stötte på en man i hissen som hörde att jag var svensk och sa att hans dotter hade varit i Sverige för att studera på en dövskola. Och jag undrade var någonstans. Det tog ett tag sen kom han på att det var "Oerebro" och då kunde jag klämma till med att  " My sister is the headmaster of that school" Det är en stor värld vi lever i!

På den här bilden kan man både se utsikten och hotellrummet som sover i Washington. Bor på Kelloggs vilket får mig att känna mig som om jag befann mig mitt i ett cornflakes paket. Regnigt och 13 grader varmt är det och trött blir man  av att resa.
Har i alla fall sett två filmer som på planet som man borde se, The Wrestler, som var bra men jag gillar inte de överblodiga scenerna och så Harvey Milk vilket var en  mycket bra film.Sean Penn är ju så kool. Och sen fick jag tillslut också se Walk the Line som också var bra. Tre riktigt amerikanska filmer på resan över pölen. Och dom utspelar sig i tre olika delar av detta jätteland. New Jersey, Califorinen och den amerikanska södern.
Få bli Europeiskt på hemvägen då...