Mikroblogg på telefonen från en buss i Norrbotten

Sitter på en buss mellan Luleå och Haparanda och nu stannar vi vid Töre busstation. Det är en massa minusgrader och en halvmetersnö. Precis som jag minns barndomens vintrar. Även om det var i Västerbotten. Blev påmind om en viss form av framfusig självgodhet som kanske är vanligare här när jag stod i en bankomatkö i Luleå. En kvinna som höll på att kliva av en cykel tyckte att hon stod före mig i kön då jag kom oc ställde mig i kön innan hon trasslat sig av cykeln. Så innan jag hann fram sa hon - Nej, älskling, kön går här och så kasta hon sig framför mig och när hon var klar så kommenderade hon ett - Varsegod! Jag sa inget alls. Bara stod där och undrade vad som hände och kom att tänka på att det där kändes bekant från en svunnen barndom. Det händer inte så ofta nuförtiden. Och det känns mest bra

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0