Det var en lång väg hem..

..men nu är jag i alla fall tillbaka i det stora vita december. Och sanningen är väl den att jag inte saknar Cancun och dess konstgjorda stränder och artificiella miljöer. Visst var det varmare och havet var saltare och mera manana mentalitet men det är ändå skönt att gå och huttra i snön och veta att det kommer att bli vår och sommar snart igen. Det är bara några dagar sen vänder ljuset igen. Årstider är inte så dumt faktiskt. Att det det händer något hela tiden. Även om man kan klaga på att det bara är grått och blött största delen av året, men det beror på vilket förhållningssätt man bestämmer sig för att ta. Jag har bestämt mig nu. Det är okej med vinter, det är ok att det är kallt och mörkt. Bara för att man vet att det hela kommer att vända och snön kommer att smälta och flyttfåglarna kommer tillbaka och det kommer att grönska igen och gräsmattan kommer att behöva klippas...
Var dag har nog av sin plåga kan vara ett förhållningssätt. Ett annat är : Det är ok med jämna plågor. Eller som Filippa Bark sa; Lev varje dag som det var den sista, för då kan du varje morgon tänka att nu är det bara en dag kvar sen är det över!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0