Polpop

Har under några dar lyssnat intensivt på Rosanne Cash senaste album med country klassiker. Det är riktigt bra. Plötsligt har jag två 50 plus damer som sjunger country (den andra är Lucinda Williams, lite råare lite raspigare) så där alldeles alldeles strålande som fyller min playlist.
Historien med The List var att pappa Johnny Cash var lite fundersam över att dottern inte kunde country klassiker som man borde ha koll på. Så 1973 så skrev Johnny ner 100 låtar på en lista som dottern skulle kolla upp. Så blev det 16 låtar av dom på ett album. Det är hav av olycklig kärlek, av misslyckanden, av besvikelser radda upp i en lång och alldeles oemotståndelig rad. På nåt sätt känns det liksom lite mer "levt" när hon gör det än när Mariette i Idol sjunger "Because the night" sjungen av en annan dam som fortfarande uppträder på scenerna runt världen, Patti Smith. Och duetterna på Rosannes platta är ju fantastiska. Elvis Costello om Heartaches by the number är klockren. Och Rufus Wainright som fyller i lite försiktigt på Silver Wings där man ser de tragiska avskeden på flygplatser världen runt. Sen är det en duett med en som jag har skrivförbud på men den är magisk! Här kan man vältra sig i melankoli!
Men det här klippet där Rufus mamma med vänner sjunger klassisk amerikansk folksong är också tungt. Kolla Emmylou Harris. Det är också en ovanligt hållbar artist!